SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Våld II: Bronson

Våld II: Bronson

Han har inte bara suttit i fängelse längre än någon annan i Storbritannien. Han har suttit längre i isoleringscell än någon annan. Och han är huvudperson i Nicolas Winding Refns film ”Bronson”.
Häng med på den här matematiklektionen nu: sedan 1974 har Bronson (taget namn, han föds som Michael Peterson ) tillbringat litet mer än fyra månader i frihet. Resten i fängelse – och av den tiden har han suttit i isoleringscell hela tiden förutom fyra år.
Han får ständigt sina straff förlängda på grund av våld mot vakter och medfångar.
Filmen är vacker, men komplett obegriplig – den refererar till en värld som inte funnits, inte finns och inte kommer att finnas. Den försöker åskådliggöra problem som inte finns.
Bronson föds in i en övre medelklassfamilj, han börjar tidigt bli våldsam. Åker dit på ett korkat postrån. Blir fast i fängelset. Visar sig med tiden ha vissa kvaliteter som konstnär (rätt coola teckningar), som skribent och han bygger dessutom en snygg fysik (har gett ut träningsböcker; så blir du stor och stark utan redskap i en isoleringscell – en inte oäven prestation).
En renässansmänniska faktiskt. Men en renässansmänniska med en helt sjuk hjärna.
Och det kommer alltid att finnas människor som är högt begåvade men sjuka i huvudet i moraliskt hänseende. Albert Speer till exempel. Skicklig organisatör – som dock borde hängts i Nürnberg.
Naturen, även den mänskliga, är rik och mångfasetterad – ibland dyker det upp artexemplar som är fel. Som vi inte ska ha ibland oss. Bronson är en sådan person.
Och Refns film är obehaglig därför att den försöker frammana sympati.
Men det är tyvärr ett alltför vanlig fenomen de senaste 150 åren – intellektuellas dyrkan av de starkas brutalitet och förakt för svaghet.
Korkad film helt enkelt. Men Tom Brady är bara så bra i huvudrollen att man vill bli filmregissör och göra västernfilmer med honom.

den 16 november 2009