Attenborough; djurens vän, människans fiende

 Så fort det blir finanskris så verkar alla världens malthusianer krypa fram ur de där små mörka rummen där de sitter och väntar på världens undergång därför att människorna är för många. 
Och just när de känner att många därute i den verkliga världen är på väg att tappa tron på sig själva, på framtiden – ja, på mänskligheten – då rätar malthusianerna på ryggen och paraderar på våra gator och utanför våra köpcentra som galna domedagsprofeter med skyltar som säger…nej då inte ”Ångra er! Domedagen är nära!” utan de säger ”Bli färre. Gå och dö! Domedagen är nära!”
För det här gänget är inte problemet vad vi människor gör utan att vi människor ”är” att vi ”finns” och därför kan göra. Och det mesta människan gör är ont.
The Times rapporterar att David Attenborough, naturjournalistikens Arne Weise, har accepterat att bli talesman för Optimum Population Trust, en organisation som säger att jordens befolkning måste minska.
Och Attenborough själv konstaterar: ”Jorden klarar inte hur många människor som helst.”
OK, David – om detta är nog de flesta överens – det är klart att det någonstans i någon mening finns en gräns för hur många människor jorden klarar.
Men det är inte detsamma som att säga att vi är för många nu.
Det är den vita, gamla världen som åter talar, och var någonstans finns dess värdlssyn inte bättre artikulerad än i den anemiska brittiska överheten som tänker ungefär så här: ”Det finns vi och så finns det tjänstefolket, och hjonen måste försörjas. Blir de för många så kan vi inte leva i överflöd.”
Men frågan om hur stora avtryck vi lämnar i miljön kan bara lösas av människor. 
Inte av någon annan kraft. Eller vad tror du Sir David – ska sköldpaddor och nymparakiter lösa frågan om vår försörjning och vår utveckling?
Människan är inte problemet utan lösningen.

den 14 april 2009

• ANNONSERING
• PRESS
• KONTAKT
• EN DEL AV KRAFT&KULTUR