SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Goldfinger: Golden words he will pour in your ear /But his lies can't disguise what you fear

Goldfinger: Golden words he will pour in your ear /But his lies can't disguise what you fear

Kopparpriserna stiger, men det behöver inte betyda att den ekonomiska utvecklingen vänt – priset kan lika gärna stiga som en följd av att det finns de som spekulerar just i en vändning – men även det är intressant eftersom det visar att pessimism börjat övergå i optimism.
Intressant nog så rapporterar söndagens The Times krisen utlöst en ny guldrusch – alltfler försöker skapa sig en förmögenhet på samma sätt som 1849 års män men inte med vaskpanna utan med stora slamsugar som drar upp det mesta från flodbottnarna. Miljövännerna är oense – som vanligt. Är uppsugningen dålig eftersom den hotar fiskbestånd eller bra därför att den renar botten från farliga metaller.
Men de privatpersoner som nu söker sin lycka genom att gräva guld kommer försent – de har ingen chans att hävda sig mot de stora gruvkoncernerna som nog är de enda av de bolag som etablerades av rövarbaronerna under 1800-talet när det gällde kol, olja, stål och järnvägar. De kämpade till sig sin ställning med spränga och mörda dem som stod i vägen – vare sig det var guldgrävare med en egen liten lönsam inmutning eller fårfarmare och så förstås genom att muta politiker, och det har de fortsatt med för i dag har de guldbrytande storbolagen en unik ställning i USA.
Medan andra företag som utvinner råvaror som kol, gas och olja måste betala en avgift på åtta till 17 procent av intäkterna till staten så betalar guldbolagen absolut ingenting.
I årtionden har deras intressen försvarats av Harry Reid, mormon och mutkolv och numera också demokraternas ledare i senaten. Reid har alltid lyckats försvara gruvbolagen även från egna partikamraters försök att få gruvbolagen att betala för sig – de behöver inte ens återställa de områden där de ägnat sig åt gruvdrift innan tillgången på guld sinat eller blivit olönsam att bryta.
Reid anser sig själv vara den person som till slut ordnade de demokratiska leden bakom Obama under primärvalskampanjerna och återigen; visst fick vi ”change” – men till vad?

den 8 april 2009