Hem / Chefredaktörens blogg / Florida VI: Heberlein, potatismos, snömos

Florida VI: Heberlein, potatismos, snömos

När jag såg gårdagens Babel där Anne Heberlein, Marit Paulsen och Mats–Eric Nilsson diskuterade mat så skrämdes jag av hur korkad man får vara i TV.
Anne Heberlein hävdade att hon inte tänkte ha dåligt samvete för att hon serverade sina barn pulvermos – för hon hinner inte göra riktigt mos. Allt jag kunde tänka var: Självupptagna skata. Det tar 20 minuter att göra mos. Man stormkokar potatisen i femton minuter, häll av vattnet, i med en stor klick smör, börja piska moset med en maskinvisp samtidigt som du sakta häller i varm gräddmjölk.
Ska det bli perfekt stormkokar du potatisen i fiskbuljong och så har du i rikligt med vitpeppar.
Svårt? Nej, knappast ens för en lundaakademiker som Heberlein, men klart man inte har tid att lära sig att laga ens den enklaste mat när man måste vårda sina publika neuroser och depressioner…vilken tönt!
Och litet senare i samtalet säger den korkade människan att hon inte har tid att stå och se på ”när surdegen jäser” – varför bjuder man in en så okunnig människa i ett samtal? I fråga om arbetsinsats är sättande av en surdeg ingenting egentligen.
Strax innan hade jag läst Jerker Janssons blogg om ”Frihet från eller frihet till” och då påmindes jag om januariveckorna i Florida. Det var jag som stod för matlagningen och inköpen och det fanns ett bra Safeways med en helt godkänd manuell köttdisk, men framförallt en fiskdisk i Pompano Beach. När jag var där på den fjärde dagen så frågade den store, svarte manen i fiskdisken om jag hade en restaurang.
När han såg min förundran över frågan så förklarade han: ja, varför handlar du annars här varje dag? Och jag insåg att så är det i Sverige också – många vänner och bekanta undrar varför jag ofta handlar mat varje dag – varför jag inte storhandlar en gång i veckan.
Men jag tycker om att handla mat, det är en lika njutningsfylld del av tillvaron som att tillaga maten och äta den.
Tänk om man gjorde likadant med allt annat trevligt i livet och sade:
– jag har bara sex en gång i veckan, kör hela ransonen då så får jag tid över till annat
– jag läser bara en gång i veckan, kör hela ransonen då så får jag tid över till annat
– jag skriver bara en gång i veckan, kör hela ransonen då så får jag tid över till annat
Ja, ni förstår…allt viktigt här i livet ska rationaliseras så man får tid över till…ja…vaddå?
Alltså..vi behöver inte frihet från matlagningen – utan till den. Och samma sak gäller det mesta som har med njutning att göra.
Och det måste än en gång påpekas – Heberlein är en posör – om hennes deppbok inte var bevis nog så….

den 26 mars 2009

Chefredaktör

Tanya Holm om Mellanöstern

Erik Laakso

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

Uncle Robert in India

Florida VI: Heberlein, potatismos, snömos