Hem / Chefredaktörens blogg / Inget söl om du dricker öl

Inget söl om du dricker öl

Det finns en märklig uppfattning om att idrottsmän ska leva asketiskt för att kunna bli bra.
Den som tror det borde tillbringa en tid med tarahumaras. Det är en indianstam som lever i Mexikos Sierra Madre.
De är begivna på rusdrycker, från och med 14 års ålder brukar de delta i byns varje vecka förekommande minst tio till trettiosex timmar långa fylleslag. De kedjeröker filterlösa cigaretter. Det första en nyfödd tarahumara får i sig är tesguiono, brutal hembränd sprit.
De tackar aldrig nej till kokain eller brass om det bjuds.
Och så är de världens bästa långdistanslöpare.
1993 genomförs i Leadville, Colorado det traditionella ultramaratonloppet som sträcker sig över 16 mil. Vinnare blir den 55-årige tarahumaranen Victoriano Churro som avverkar den hårda terrängen på 20 timmar och tre minuter. Ibland är löparna uppe på 3.000 meters höjd.
Året efter kommer sju tarahumaraner till Leadville för att tävla. De laddar upp med upp med att sitta still i tre dagar och röka. Då och då tar de en bira. De gör en liten utflykt – till en bilskrot där de skär till nya sandalar till loppet – de skärs till ur gamla bildäck.
De sju indianerna placerar sig bland de elva bästa och det väcker en viss uppmärksamhet när de läskar sig med öl vid varje vätskekontroll. Vinner loppet gör givetvis en tarahumaran; Juan Herrera. Sedan dess har de inte varit välkomna att delta.
Om det här kan man läsa i Richard Grants roliga resereportage om Sierra Madre: God´s middle finger.
Han genomkorsar en våldsam region där krigen mellan knarkkarteller, självständiga opiumodlare, polisen och armén ständigt leder till strider och regelrätta avrättningar. Ett halshugget lik i diket är inget som får barn på vägen till skolan att stanna upp och stirra.
Den som (liksom jag) anser att han fötts i fel tid och på fel plats och som skulle velat uppleva de fria territorierna i USA på 1840- och 1850-talet inser att det en sådan plats kvar – Sierra Madre.
Och på platser där lagen inte sätter gränser finns också de människor som är gränslösa på alla sätt – du möter dem i Grants utmärkta reportage, som till exempel Joe Brown: författare, ranchägare, boxare, pilot, kvinnokarl och konsument av tre flaskor whisky om dagen – eller som den homosexuelle mordiske narcotrafficanten som mitt bland alla dessa vilda machomän går omkring helt klädd i rosa.
Dessutom lär jag mig min nya favoritskål, den som man utbringar i Sierra Madre: El higado no existe. Levern existerar inte.
OK. Dags att börja träna för Stockholm maraton.

den 23 oktober 2008

Chefredaktör

Tanya Holm om Mellanöstern

Erik Laakso

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

Uncle Robert in India

Inget söl om du dricker öl