SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Hantverk; huvudbry för framtiden

Hantverk; huvudbry för framtiden

Sennets The Craftsman visade sig vara just så stimulerande läsning som jag trodde – mycket därför att den tvingar mig att fundera mer på min egen inställning till hantverket.
Märk väl, med hantverk menar jag samma sak som Sennet; viljan att utföra en uppgift väl – att insikten att det mesta av det som kan betecknas som mänsklig aktivitet är en konstart i vars utövande man bör sträva efter att uppnå fulländning. 
Hantverk är inte bara arbete som utförs i dag med ålderdomliga metoder.
Och den människa som inte strävar efter att göra sina uppgifter bra tror jag faktiskt för att använda nutidssvenska kommer att ”må dåligt”. En del av stressen och jämmern i dagens samhälle beror på att alltför många väntar sig att de ska kunna lösa en uppgift utan ansträngning. Återigen: arbetet, det väl utförda hantverket är viktigt för din utveckling och för hur du ser på dig själv.
En människa med sämre handstil tänker sämre…tycker jag – för det är här jag och Sennet går skilda vägar.
Han ser förvisso med sorg på att gamla hantverk där handens förmåga verkligen var avgörande försvinner. Men så har det alltid varit menar han, vad spelar det för roll om dina barn inte skriver läsligt om de kan sms:a och hantera datorn. Vad spelar det för roll om de inte kan ställa in en kuggfräs från 1940-talet (jag kan) – om de kan hantera et CAD/CAM menar han.
Utvecklingen innebär att vi lämnar gamla former av hantverk bakom oss och lär oss nya säger Sennet.
Men är inte det en ganska fattig tanke: samhället blir allt rikare med tiden – individen allt fattigare eftersom han lämnar gamla former av kunskap bakom sig.
Jag är nog själv alltför förtjust i det gamla renässansidealet för att förlika mig med Sennets tankegångar. Jag tror att jag är en bättre elbolagsdirektör än andra bland annat därför att jag för 30 år sedan utbildade mig till elektriker. 
Människans möjligheter är oändliga – det finns inga områden där vi inte kan uppnå perfektion – så därför behöver vi inte släppa gårdagens kunskaper utan kan istället låta dem berika morgondagens handlingar. Ju mer vi vet och kan – desto bättre.

den 2 oktober 2008