Hämtade ett stort bokpaket i lördags om mitt nya stora intresse – tortyr. Det började när jag skulle sätta mig in i Naomi Kleins ”Chockdoktrinen” sant?
Det var det ju inte. Men under de studierna insåg jag hur mycket bruket av tortyr säger om ett samhälle – liksom vilken form av tortyr som brukas.
Intressant i samanhanget att den moderna formen av tortyr – den som Klein talar om – den som vill utplåna patientens personlighet och minnen för att kunna programmera om honom den börjar inte med den galne doktor Cameron på 1950-talet som Klein vill få oss att tro.
De teoretiska grunderna för den formuleras istället i en tysk socialdemokratisk think-thank under 1930-talet och plockas sedan upp och omsätts i praktik av den franska främlingslegionen. Så återigen – inte så många rätt för Klein när hon ska skriva historia.
Eller ingår melankrigstidens tyska reformistiska arbetarrrörelse på något sätt i konspirationen. Snälla Naomi – upplys oss1
Och för övrigt kanske de svenska Klein-apologeterna andas ut nu – de tror inte att jag och Johan Norberg kommer att driva vår debattinbjudan vidare. I så fall – vänta bara.
ör två veckor sedan slog två kycklingar till under Arenas fest på restaurang Momma på Söder.
I nästa vecka går de till attack igen och delar ut vår utmaning.
Och givetvis är dem med på mässan.
Kom igen – kulturkycklingar!