Hem / Chefredaktörens blogg / Blottor i brittiska bovars begåvning

Blottor i brittiska bovars begåvning

Britter kan helt enkelt inte skriva deckare längre, inte skottar heller för den delen.
I natt plöjde jag vad som lanserats som det senaste stora vita hoppet på den engelska deckarfronten: Simon Kernick. Boken heter “Handel med döden”.
Visst, det börjar bra. Polis extraknäcker som torped åt den organiserade brottsligheten.
Knäpper tre personer men det visar sig vara fel tre personer.
OK. De första 100 sidorna är bra, som om Ian Rankin skärpt till sig och blivit noir; Rebus som den brittiska lägre medelklassens svar på Schakalen.
Men sedan – ojojoj, du ser upplösningen komma 150 sidor innan slutet.
Pedofili! Höga politiker och affärsmän snuffar trettonåriga flickor.
Varför tror merparten av alla deckarförfattare att världen ser ut så?
All statistik pekar ju på att pedofiler är inte alltför lyckade män, eller män som nästan lyckats och nu befinner sig i långsamt men accelererande förfall – alla branschers Gary Glitters helt enkelt.
Så jag har en stark känsla av att den här fixeringen vid att samhällets stöttepelare och makthavare skulle vara pedofiler säger mer om deckarförfattare än vad det säger om samhället.
Men vad det säger vet jag dock inte riktigt.
Och så dessa förbannade stereotyper. Noir-hjälten föredrar äldre paranta kvinnor; i motsats till de slemma bovarna som vill ha dem knappt könsmogna.
Den organiserade brottslighetens ledare är stor, muskulös, folklig och hjärtlig. Slug och intelligent.
Men det vet väl alla att den brittiska brottsligheten – organiserad eller oorganiserad – kännetecknas av att de som ingår i de delmängderna har väl använda tepåsar innanför pannbenet istället för hjärnor – vad annat att vänta av en miljö där Ronnie och Reggie Kray kunde skaffa sig respekt?

den 31 januari 2008

Chefredaktör

Tanya Holm om Mellanöstern

Erik Laakso

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

Uncle Robert in India

Blottor i brittiska bovars begåvning