SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Ingen gör mer farliga saker mot demokratin

Ingen gör mer farliga saker mot demokratin

Ingenjörer är mer benägna än andra att ansluta sig till våldsamma muslimskt fundamentalistiska rörelser, hävdas det i en avhandling av Steffen Hertog och Diego Gambetta. Jag upptäckte texten genom en notis i nya The Atlantic. Avhandlingen finns som nedladdningsbar pdf.
Författarna samlade data om 404 aktivister från mer än 30 länder och ingenjörer var överrepresenterade, där fanns 78 ingenjörer i gruppen men bara 34 som hade ägnat sig åt studier i Islam. 12 ekonomer och 14 medicinare fanns också i urvalet.
Författarna tror att det är något i ingenjörens karaktär som gör att han dras till fanatiska och våldsamma fundamentalistiska rörelser; han vill ha ordning, reda och fasta normer (inte tillräckligt av det i västerlandet), han hatar ineffektivitet, korruption och byråkrati i sitt hemland (till exempel Egytpen eller Saudi Arabien). Alltså vänder han sig mot både Bush och det saudiska kungahuset, både mot Blair och Mubarak.
Intressant tankegång – Schumpeter funderade ju också på ingenjörernas mentalitet.
Men jag har en invändning mot resonemanget – det märks att det är humanister som gjort undersökningen – för dem är “ingenjörer” en helt igenom homogen grupp. Ingenjör som ingenjör.
Men jag kan försäkra att ingenjörer som specialiserar sig på väg- och vatten och brobyggen är en helt annan sorts människor än kemiingenjörer – eller elektronikingenjörer.
Att tro att en ingenjör som ägnar sig åt att utveckla Peltonturbiner skulle ha speciellt mycket gmensamt med en ingenjör som ägnar sig åt att kontruera bromssystem för bilar visar nog bara att man har en väl enkel syn på den där sortens människor som kallas “ingenjörer”.
Och om man betänker (vilket faktiskt också författarna påpekar) att Rote Arme Fraktion och deras kompisar i Italien och Japan bestod av litteraturvetare och socialantrologer, och så en hel del lumpenproletariat – så kompliceras bilden.
Vissa intellektuella kommer alltid att känna sig missförstådda och uppleva att de inte tillmätts en tillräcklig vikt i samhället och kommer därför att vända sig mot det. Men vilka eller vilka grupper av intellektuella det blir beror på ett samhälles struktur och vilken fas i en specifik utveckling det befinner sig i.

den 30 januari 2008