Hem / Chefredaktörens blogg / Nu var det 1984

Nu var det 1984

Nyss hemkommen från fem dagars koncernledningsmöte – det avhölls i Bardufoss, strax söder om Tromsø, men norr om polcirkeln; och det går helt enkelt inte att upprätthålla bloggen så intensiva arbetsdagar. På dagarna långa strategidiskussioner, på kvällarna långa samtal om allting annat – som jag konstaterat förut; norska företagsledare är i gemen mer bildade och nintellektuellt nyfikna än svenska. Man färdades dit genom den vackraste natur man kan tänka sig, Det är som Maine; silverhimmel och disigt ljus. Stora trähus, kala träd, mörka vatten som liksom piskar mot stranden – all denna ödslighet – naturupplevelser lämnar mig alltid alldeles kallsinnig. Träd, gräs och stenar talar till mig på ett språk jag inte förstår, och nog aldrig kommer att lära mig. Dock – just denna karga ödslighet i Troms fylke är ett undantag och helt oemotståndlig. Men den är på väg att förändras, en morgon toppar Tromsø lokalradio med tre märkliga nyheter: jordgubbar i oktober! vissa sjöfågelarter i de nordliga fjordarna hotas därför att klimatförändringen har påverkat den fisk som är deras föda det varmare vädret ökar rasrisken på kustvägarna som måste stabiliseras för mycket höga kostnader Snittemperaturen den här veckan är 12 grader, som en vanlig sommar i Tromsø, och alla talar om klimatfrågan – men inte på det där halvt hysteriska sättet som i Sverige. I norra Norge är man van vid att klimatet jävlas – man är i ständigt krig med naturen, med skogen, bergen och havet. Ibland vinner man, ibland förlorar man, och kampen mot uppvärmningen är bara det senaste slaget. Inte det sista. Men så kommer jag hem till ett Sverige där bara de obildade och okunniga får yttra sig i kulturdebatten. I DN skriver Ulrika Kärnborg som inte kan skilja på nyliberaler och neocons en hyllning till Naomi Kleins senaste alster (ska själv skriva om detta paranoida alster de närmaste dagarna), i Expressen skriver litteraturkritikern Nils Schwartz om Teater Tribunalens senaste bankkritiska pjäs och en professor i engelska skriver samma dag i samma tidning om miljökriser. Kommer du från kulturvärlden och inte vet något om ekonomi, politik eller naturvetenskap så får du kritisera världen som du uppfattar den – bara du alltid säger att allt dåligt är marknadens fel. På flygplatsen i Tromsø köper jag ett exemplar av New Statesman (som jag inte sett på flera år – vad gör den här?) – i en lång dagbokskolumn beklagar sig en skådespelerska över hur hemskt det är i Los Angeles; överallt dessa reklamskyltar och så jämför hon hur fint det är på Kuba där man bara ser plakat med Che och Fidel (nej, hon är inte ironisk!) – och så berättar hon om alla fina middagar hon går på med både Gore Vidal och Al Gore. Och i dag har SvD en text om hur det är för ljust på jorden – naturligt mörker blir allt ovanligare därför att städer och elektricitet breder ut sig. Oj, så synd. Framsteg är nederlag. Utveckling är tillbakagång. Teknik är primitivt. Är 1984 här nu?

den 29 oktober 2007

Chefredaktör

Tanya Holm om Mellanöstern

Erik Laakso

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

Uncle Robert in India

Nu var det 1984