Hem / Chefredaktörens blogg / Kalifornien XI: Jag ser ljuset på City Lights

Kalifornien XI: Jag ser ljuset på City Lights

Det är orkantider – Dean piskar in över Jamaica och nu när stormarna blåser upp över Karibien och USA:s sydstater så påminns vi ju om Katrinas härjningar i New Orleans. Många har hävdat att katastrofen visar på faran av en svag offentlig sektor och stat och att den dåliga katastofhanteringen är resultatet av att George Bush sprängt statsapparaten inifrån och låtit marknaden ta över. Litet, litet grann trodde jag väl att det låg i den tankegången. Tills jag köpte senaste numret av tidskriften Telos på City Lights i San Fransisco; jag satte mig snett över gatan på en av de där italienska restaurangerna som numera är en turistfälla – men so what – deras zinfandelport är utsökt och jag är ju faktiskt en turist – och en av texterna i Telos fångar mig så jag blir sittande ett bra tag. Walter Block och Llewellyn H. Rockwell Jr går i ”Katrina and the future of New Olrleans” igenom vad som hände när syndafloden nådde Louisanas Gomorra och om och om igen leder de i bevis att katastrofen kunde mildrats och offren blivit färre om medborgarna och företagen fått agera fritt och Bush Leviathanstat hållit sina stora, tjocka klumpiga fingrar borta. FEMA – Federal Emergency Management Agency (som ni ser; Stalin är inte död, han lever, har hälsan och har skapat ett departement i Washington och Michael Chertoff är hans profet.) Smaka på namnet – det blir ungefär ”Federala byrån för hanterande av kriser” – blir ni också otrygga när ni hör talas om sådana statliga myndigheter – oavsett land. 1000 brandmän kom som frivilliga från hela USA för att hjälpa till. FEMA placerade dem på hotell och de fick genomgå kurser i bland annat hantering av sexuella trakasserier. Sedan fick de veta att deras konkreta uppgifter skulle bli att dela ut flygblad i New Orleans med FEMA:s krisnummer. De flesta drog då. Amtrac ville hjälpa till med evakueringen. FEMA tackade nej. Chicago och New Mexico ville skicka poliser, brandmän och medicinsk personal. FEMA tackade nej – liksom till hjälp från Wal-Mart. Nationalgardet vägrade Röda Korset att gå in med mat och annan hjälp – i till exempel Superdome. Artikelförfattarna berättar om tre studenter som smugglade (!) nödställda genom Nationalgardets vägspärrar för att få dem till sjukhus – under en av smugglingsturerna videofilmar de en kolonn med 150 tomma bussar! Men det mest fantastiska är historien om de femhundra båtar med vana fiskare och erfarna båtägare som tar sig från Lafayette till New Orleans för att rädda nödställda. FEMA stoppar dem och de tvingas vända om. Den som tror att den starka staten är vår räddning ska läsa den här texten i Telos – hade medborgare och företag fått agera fritt hade färre dött och New orleans hade klarat sig bättre på alla sätt. Den som tror att George Bush på något sätt reformerat och effektiviserat den amerikanska statsapparaten ska också läsa den här texten i Telos.

den 20 augusti 2007

Chefredaktör

Tanya Holm om Mellanöstern

Erik Laakso

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

Uncle Robert in India

Kalifornien XI: Jag ser ljuset på City Lights