SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Vältaligt om den vite mannens börda

Vältaligt om den vite mannens börda

Vi har haft en releasefest för senaste numret av Voltaire och jag sitter på tåget hem och läser H.W. Crocker III:s mycket märkliga bok ”Don´t thread on me”. 
Detta verk bär den omständliga undertiteln ”A 400-year history of America at War, from Indian Fighting to Terrorist Hunting.” 
Crockers bok är mycket befriande därför att han inte huttlar med sina ståndpunkter, det finns ju två gängse ståndpunkter när det gäller USA:s mission och utrikespolitik: 
– USA ska hålla sig innanför sina egna gränser och inte bry sig om omvärlden; varje utflykt utanför de egna gränserna hotar republiken 
– USA har ett ansvar för att sprida demokratin ut i världen, varhelst en diktatur etableras ska USA skicka kanonbåtar som om Tom Paine och Leo Trotskij var utrikesminister respektive generalstabschef. Enligt den här ståndpunkten hotas reubliken om USA INTE intervenerar. 
Den första ståndpunkten har svårt att få någon slags moralisk plattform från vilken den kan förfäktas – för republiken bygger på omistliga värden som att varje individ har viss eviga och oförytterliga värden. Och hur kan republiken låta sina väpnade styrkor stå innanför de egna gränserna medan inte bara individernas rättigheter utan också individernas liv utsläcks på andra territorier än det egna? 
Den andra ståndpunkten har likaledes svårt att få en moralisk plattform från vilken den kan predikas för de som brukar förespråka humanitära interventioner gör det oftast därför att de står i tjänst hos bolag som åtrar och är beroende av råvaror i tredje världen – olja och metaller är orsaken till att en del politiker som i går satt i olika bolagsstyrelser talar så lent om mänskliga rättigheter. 
Men än sen, säger jag och den internationalistiska vänstern, vissa saker är mer onda än andra, vissa statsformer är mer vidriga än ett USA där storbolagen skaffat sig politisk makt och kontroll, även en av plutokrater perverterad demokrati och marknadsekonomi är bättre än religiöst motiverade feodaldiktaturer i tredje världen. 
Man ska aldrig ljuga om sina motiv, man ska aldrig skönmåla sina tillfällig allierade. 
Det är därför det är en sådan lisa att läsa Crocker – han driver ståndpunkten att USA ska expandera och bygga ett imperium därför att världen nu en gång för alla är sådan. Stora delar av världen är ett vakuum och någon måste fylla detta tomrum.
Alltså bör USA:s väpnade styrkor fästa bajonetterna och gå till attack för att utvidga livsrummet för de amerikanska idealen. 
Ett så udda och öppet uttalat perspektiv gör att Crocker kan belysa den amerikanska historien på ett väldigt annorlunda sätt. 
När de flesta andra beskriver den amerikanska revolutionen som en amerikansk revolt mot den brittiska kronans utsugning av kolonierna – så klarlägger Crocker att skattetrycket mot de amerikanska kolonisterna var avsevärt lägre än det var på de brittiska öarna. 
Det vi egentligen ser, säger Crocker, är en samhällsformation som uppnått den kritiska massa då den kan bli ett imperium av egen kraft – och därför inte kan vara en del av någon annans imperium. Det är en geopolitisk determinism, som dock faktiskt mildras av någon slags Kiplingsk vit-mans-börda-moralism. 
Det ska bli väldigt spännande att se vad Crocker har att säga om USA:s olika krig under 1900-talet. Jag återkommer med depescher från de fälttåg som skildras.

den 13 juni 2007