SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Även bigotta bondbröder kan ha rätt

Även bigotta bondbröder kan ha rätt

Jag har alltid känt mig otrygg på den polska landsbygden, och har jag rest i sällskap har jag alltid pläderat för att vi inte ska stanna för att äta och dricka på någon liten krog i en av byarna vi åker igenom. Inte för att maten är dålig – surkålen, korven och fläskstekarna smakar alltid bra – här åt man gott även under den allra tristaste Warzawapaktstiden (kom ihåg att en del upplopp bröt ut därför att det var slut på dagsfärskt bröd – hur polska gästarbetare uthärdar Skogaholmslimpor och polarkakor är just därför ett obegripligt mysterium – det är kanske därför den polske rörmokaren aldrig uppenbarar sig i så stora antal utanför det egna landets gränser?). 
Det som gör mig orolig i de där små byarna är den känsla av aggressivitet med vilken du betraktas – misstänksamma ögon följer dig hela tiden medan deras ägare tuggar eftertänksamt på någon av slokmustaschens ändar. På den polska landsbygden befinner du dig alltid på platser som Gud inte glömt; och det beror på att han aldrig underrättats om deras existens – och han verkar inte märka att de som bor där åtminstone ett par gånger i veckan går i kyrkan för att trots allt lovprisa honom och tända ett ljus till något helgon. Den polske bondens aggressivitet är den försmådde älskarens aggressivitet. Och sådana människor betraktar alltid främlingar med knappt kontrollerat hat – kan det vara just den här nykomlingen som är orsaken till att allt elände? 
Ska jag i dag tänka mig modernitetens absoluta motsats så är det den polske bonden – men hans representanter kan ändå i sak ha rätt. Ibland. 
De flesta kommentatorer hånar bröderna Kazcinskis krav på ”genomlysning” av hundratusentals medborgare för att få veta vilka kontakter de hade med kommunistregimen. Jo, jag vet – det finns mängder med problem med en sådan lagstiftning och man kan förvisso ta exempel på sådana som hanterade samarbetet på ett sätt som inte skadade andra, en del har lyft fram den store reportern Kapuscinski som exempel på detta. 
Men vad de här märkliga bröderna (som just påminner om de där misstänksamma polska bönderna jag talade om) pekar på är ett fenomen som man nästan aldrig försöker göra något åt i det forna sovjetimperiets stater. När regimerna föll och marknadsekonomi infördes så utnyttjade befattningshavare i partiapparat, säkerhetstjänst och armé sin ställning för att skaffa sig en bra position på de olika avreglerade marknaderna. Så gårdagens herrar är även dagens herrar, och därmed morgondagens herrar. 
Och det känns faktisk tinte riktigt rätt. 
Det är detta Polens president och premiärminister försöker göra något åt. 
Lösningen är nog inte rätt. 
Och jo, jag vet, bröderna är bigotta bakåtsträvare. 
Men det problem de pekar på kvarstår – och måste lösas. 
Annars kommer de där mustaschtuggande bönderna fortsätta titta misstänksamt på alla främlingar. 
Och de kommer ha ännu mer rätt att göra det.

den 2 juni 2007