SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Chefredaktörens blogg / Renässansen – det radikala idealet

Renässansen – det radikala idealet

Min onsdagskolumn i Metro genererade ett ovanligt stort antal hatmail, och det som verkar ha upprört avsändarna mest var mitt uttalande om att ”kultur inte skapar liv”. 
Kolumnen handlade om att man i Venezuela i årtionden satsat på att låta barn i slummen lära sig spela klassisk musik. Förvisso har en av dem fått bli chefsdirigent för Göteborgssymfonikerna, men alla de andra då? Hur många symfoniorkestrar finns det i världen som kan suga upp små cellister och violinister från Caracas? 
Venezuela behöver ekonomer och tekniker, entreprenörer – de ska utveckla produktivkrafterna så att ett överskott skapas som möjliggör och tillåter kulturell aktivitet. 
Klassisk marxism, inget konstigt alls – .mängder av kulturella aktiviteter leder inte till ekonomisk utveckling och det ligger något extremt skrämmande i att tokstollar som kallar sig vänster i Sverige och som uppenbarligen tycker att vi andra ska försörja dem faktiskt tror att ”kultur visst ger liv”. 
Men jag har ju heller aldrig egentligen förstått varför det ena ska stå i motsättning till det andra – i meningen att man inte kan göra båda sakerna samtidigt. Varför skulle du inte kunna vara kuggfräsare och framstående violinist på en och samma gång? Eller hamnarbetare och fotbollspelare? 
Finns det inte en obehaglig människosyn som förenar alltför många från höger till vänster: du kan bara vara en sak, du orkar inte med att vara fler. 
Är det inte dags att vi går tillbaka till renässansens ideal – du kan uppnå mästerskap på många av livets områden; alla kan inte bli en Leonardo da Vinci – men vi har alla möjligheten att vara så mycket mer än det som traditionellt bestäms av vår yrkesroll eller utbildning. 
Och varför skulle inte vitt skilda aktiviteter kunna berika varandra? 
Din möjlighet till utveckling som människa blir inte bättre av att du gör färre saker – du ska göra mer – intet mänskligt ska vara dig främmande.

den 25 maj 2007