

Voltaire samarbetar med den brittiska nät-
tidskriften spiked, en frihetlig, marknads- marxistisk oas på internet.
Ayn Rand
Böcker
Brott och straff
Dryck
Film
Finland
Islam
Israel
Mat
Marx
Musik
Psykakuten
Ralf
Årets största och roligaste evenemang för bokfolk, bokmässan i Göteborg är slut. Och i år bjöd Kraft&Kultur som bland annat ger ut Voltaire på det kanske häftigaste programmet i mässans historia. Spännande debatter, halsbrytande framträdanden, musik och teater.
Är svininfluensan verkligen bara en förbannelse eller kan mänskligheten tjäna på den i längden?
Voltaires vetenskapsbloggare Waldemar Ingdahl har tagit en närmare titt på varför vi blir så rädda för en relativt oförarglig sjukdom.
Och världen skälvde - Ett manifest för en ny radikalism
När Ayn Rand 1945 började skissa på det verk som skulle komma att bli ”Och världen skälvde”, fattade hon det medvetna beslutet att skapa en ”mycket mer ’social’ roman än ’Urkällan’” (Rand 1997, 390). Hon ville fokusera inte bara på ”individualistens själ”, som Urkällan så väl dramatiserat, utan gå vidare ”från personer, med utgångspunkt i historien, samhället och världen.” Denna nya ”berättelse ska primärt ge en bild av helheten”, skrev hon i sina anteckningar, och synliggöra det kluster av relationer som utgör samhället som sådant:
”Nu är det denna relation som ska bli temat. Det personliga får därför komma i andra hand. Alltså, det personliga är nödvändigt bara i den utsträckning det behövs för att göra relationerna tydliga. I ’Urkällan’ visade jag att det är Roark som driver utvecklingen framåt – att sådana som Keating lever på honom och hatar honom för det, medan sådana som Toohey medvetet går in för att förgöra honom. Men temat var Roark – inte hans relation till världen. Nu ska det handla om relationen.” (392)
”Och världen skälvde” utforskar dessa relationer i livets alla dimensioner. Den spårar länkarna mellan nationalekonomi och sex, utbildning och konst, metafysik och psykologi, pengar och moraliska värden. Den koncentrerar sig på att förena det själsliga och det materiella, och på vilka specifika, konkreta sätt som vissa produktiva individer driver utvecklingen i världen framåt, och på vilka sätt andra lever av vad de skapat. Den visar det kreativa handlandets sociala betydelse, genom att dokumentera vad som skulle hända om världens primus motorer, ”intellektets människor”, skulle gå ut i strejk.
Allra viktigast är dock att ”Och världen skälvde” utgör ett manifest för en ny radikalism – inte politisk radikalism per se, utan en metodologisk radikalism, ett radikalt sätt att tänka, som politisk och social förändring i sin tur bygger på.
En radikal metod
”Att vara radikal”, sade Karl Marx ([1843] 1963, 52), ”är att gå till roten med saker och ting.” Till skillnad från Marx förkastade dock Rand kommunismen och den rot, ”kollektivismens grundläggande premisser”, som den var uttryck för. Rands angreppssätt var ”radikalt i ordets rätta bemärkelse.” Som hon förklarade: ”’radikal’ betyder ’fundamental.’ I dag måste de som kämpar för kapitalismen vara, inte bankrutta konservativa, utan nya radikala, nya intellektuella och, framför allt, nya, hängivna moralister.” (”Conservatism: An Obituary”, i Rand 1967, 200.) För Rand är själva begreppet att kontrollera sina premisser, i sig ett radikalt begrepp: det är en princip som kräver att man förstår rötterna till ett filosofiskt eller socialt problem genom noggrann, logisk och integrerad analys. Hennes regelbundna kolumn i ”The Objectivist Newsletter” hade från allra första början rubriken: ”Kontrollera dina premisser.” I sin första essä upprepade hon ännu en gång: ”Objektivister är inte ’konservativa.’ Vi är radikaler för kapitalismen” (”Choose Your Issues”, i Rand 1962–65, 1).
Den analytiska kraften i Rands radikala metod sträckte sig längre än ett sökande efter rötterna. I försöket att förstå etatismen, visade Rand hur olika faktorer ofta samvarierade för att upprätthålla etatismens irrationella system. Jag har kallat Rands inriktning, att förstå den etatistiska sociala ordningen i sin fullständiga och dynamiska kontext, för ett exempel på ”dialektik”, vilket jag beskriver som ”konsten att se till kontexten” (Sciabarra 1995; 2000). Rand är fulländad som dialektisk konstnär och vetenskapsman i sin förmåga att skickligt spåra de reciproka förutsättningarna för, och effekterna av, dessa flerfaldiga faktorer över tid. Hon gör detta genom att undersöka de flerfaldiga uttrycken för det etatistiska systemets tvingande sociala relationer, med olika grader av generalitet och från olika perspektiv på varje nivå. Sådana tvingande relationer står i strid med människan och med själva livet; de är ”anti-människa, anti-intellekt, anti-liv” (”Is Atlas Shrugging?” i Rand 1967, 151).
Denna inriktning märks redan i Rands tidiga antecknade funderingar. Som jag skrev i min bok, ”Ayn Rand: The Russian Radical”, når Rands analytiska metod sin fullbordan och höjdpunkt i ”Och världen skälvde”. Det kan sägas att Rand i detta verk undersöker en sönderfallande social ordning och dess dysfunktionella sociala relationer på tre tydliga analytiska nivåer (se diagrammet nedan):
Sida: 1/5
1 2 3 4 5
Change, change but same, sameUSA:s justitieminister Eric Holder försöker få rättegången mot några av de ansvariga för 11/...
Chefredaktörens blogg




– Våra visioner är enorma!
Caroline Petersson, redaktör på miljömagasinet ...
Terence Hill är en italiensk skådespelare som många svenskar minns från en populär serie B-fil...
New Mexico omfamnar oss med sin ökensol. Redan i Hobbs, rätt över gränsen från Seminole i Texas, var gatorna välputsade och fasade...
Forskningstester av mediciner, produkter, varor och deras resultat får vi dagligen läsa om i media. Tänk om ...
Då var vi där igen. Förra veckan ondgjorde jag mig över årets Golden Globe-gala och skrev att varken Go...
Nu har jag börjat käka bra igen. Ingen alkohol. Så lite snabba kolhydrater som möjligt. Bara riktig mat, in...



